Skip to the main content.

3 min read

Fem frågor globala företag borde ställa sig om översättning inför 2026

Fem frågor globala företag borde ställa sig om översättning inför 2026

2026 blir ett viktigt år för många globala företag. AI mognar, nya lagkrav närmar sig och kommunikationsflödena blir både mer komplexa och snabbare än någonsin. Men en sak hänger ofta inte med, arbetssättet för översättning och lokalisering.

 

Många organisationer lägger stora summor och mycket intern tid på att översätta innehåll varje år. Ändå saknas ofta en tydlig bild av vad det faktiskt kostar, i pengar, timmar och risk.

Här är fem frågor ni borde ställa er inför 2026 som hjälper er att få kontroll, skapa bättre flöden och använda er språkdata på ett smartare sätt.


1. Vad kostar översättning och lokalisering er årligen, i pengar och tid?

När man pratar kostnader hamnar fokus ofta på det som syns på fakturan, men det  är bara en del av bilden. Den verkliga kostnaden består av både externa utgifter och intern tid, plus följdkostnader när något blir fel eller försenat.

Några exempel på vad man borde inkludera i totala kostnaden är bland annat:

  • externa kostnader (språkpartner, verktyg, system)
  • intern tid (koordinering, granskning)
  • följdkostnader när material behöver göras om, blir försenat eller utsätter varumärket för risker

Ställ er frågorna:

  • Vad är vår totala årskostnad, inklusive all intern tid som läggs på språk?
  • Hur lång tid tar det från färdig originaltext tills att  alla språk är klara och publicerade?
  • Hur påverkar ledtiderna våra lanseringar, kampanjer och projekt?

Moderna arbetsflöden handlar inte om att pressa pris och implementera ad-hoc AI lösningar.

Det handlar om att:

  • minska manuellt arbete
  • kostnadseffektivisera processerna
  • använda AI och språkdata på ett smartare sätt
  • koppla översättning- och lokalisering till verkliga affärsvärden

 

2. Hur mycket intern tid går åt, och hur värdesätter ni den?

Den dolda kostnaden i språkflöden är ofta intern tid. Marknad, HR, produktägare, jurister och lokala säljkontor är inne och justerar samma texter. Versioner mailas runt, filer letas fram och interna granskningar fastnar i kalendern.

Fundera på:

  • Hur många personer är involverade i en normal översättningsrunda?

  • Hur mycket tid läggs på koordinering, påminnelser och manuella beställningar?

  • Vad motsvarar den tiden i kronor på ett år, och vad skulle de kunna göra istället?

För många företag är intern tid den dyraste delen av hela kedjan. Med tydligare processer och rätt verktyg går det att frigöra mycket tid, utan att tumma på kvaliteten.

 

3. Har ni koll på er språkdata?

AI är inte en genväg, utan ett arbetssätt, byggt på data. För att kunna använda AI på ett effektivt sätt behöver ni ha kontroll på er språkdata, vad ni har, var den finns och hur den får användas.

Fundera över:

  • Vilken språkdata äger vi idag (översatta texter, termlistor, kundspecifika ordlistor)?

  • Var finns den, hur strukturerad är den, och vem ansvarar för den?

  • Går den att återanvända och träna på, utifrån våra krav på säkerhet och sekretess?

Många organisationer har värdefull språkdata utspridd i gamla filer, inkorgar, system och hos tidigare leverantörer. Den datan är en ovärderlig resurs, men bara om den tas om hand, rensas och används medvetet.

Företag som har en strukturerad process kan korta ledtider, minska manuellt arbete och skapa en konsekvent global tonalitet.

 

4. Hur jobbar ni med datasäkerhet och kommande lagkrav?

Samtidigt som tekniken utvecklas kommer nya regelverk och krav. EU:s AI Act, nya maskinförordningen och andra kommande regelverk gör frågor om data, transparens och ansvar ännu viktigare, särskilt för globala företag.

Några perspektiv att ha med:

  • Vet vi vilken typ av material som får hanteras i AI-verktyg, och vilket som inte får det?

  • Har vi gemensamma riktlinjer för hur generativ AI får användas för språk och innehåll?

  • Är juridik, IT, kvalitet och kommunikation med i samma dialog, eller jobbar de i silos?

Om datasäkerhet och lagkrav bara dyker upp i slutet bromsas ofta innovation. Om ni istället involverar rätt funktioner tidigt kan ni skapa flöden som:

  • är effektiva i praktiken

  • följer både dagens och morgondagens krav

  • ger trygghet för både organisation och kunder

Här blir valet av partner viktigt, ni behöver någon som förstår språk, teknik och regelverk, och som kan förklara det på ett begripligt sätt.

 

5. Hur säkerställer ni att ni faktiskt når ut på globala marknader?

Till sist: varför översätter ni överhuvudtaget? Inte för att producera fler ord, utan för att nå människor, kunder, medarbetare, användare och partners, på deras språk.

Ställ er frågorna:

  • Hur följer vi upp effekten av vårt innehåll på olika marknader?

  • Vågar vi anpassa budskapet, eller nöjer vi oss med en “korrekt översattning”?

  • Har lokala team möjlighet att påverka innehållet, inte bara godkänna det i efterhand?

Ett modernt arbetssätt gör att ni kan:

  • skala snabbare på nya marknader

  • hålla ihop varumärke och tonalitet över språk

  • samtidigt ta hänsyn till lokala behov och förutsättningar

 

2026 blir ett vägval: fortsätta jaga pressade leverantörspriser och ad-hoc AI-lösningar, eller börja se översättning som en strategisk del av ert kommunikationsflödet för att få kontroll, skapa bättre flöden och använda resurser på ett smartare sätt

 

Vill du prata vidare om hur ni kan ta nästa steg? Hör av dig, så tittar vi tillsammans på hur era fem svar ser ut idag, och vad ni vill att de ska vara imorgon.

 

Annica Heuermann
 

Annica Heuermann

Head of KAM & Client Strategy

Kontakta